Så ser vi till att du får stödet du har rätt till

Anna och Johanna är några av de socialsekreterare på kommunen, som tar emot och behandlar ansökningarna om stöd till personer med funktionsnedsättning. Här berättar de om hur bedömningarna går till.

- Har du en funktionsnedsättning har du rätt att få hjälp, så att du klarar din vardag och kan ta del i samhället. Det styrs i lagstiftningen, säger Anna Stenbeck, som är en av socialsekreterarna på förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. 

Förenklat kan man säga att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, styr stöd till personer med varaktiga och stora hjälpbehov. Socialtjänstlagen, SoL, styr stöd till dem med något mindre stödbehov,  

Både enkelt och komplext

Kommunens uppdrag är tydligt och enkelt: att bevilja det stöd varje person behöver för att klara sin vardag och kunna ta del i samhället. Men varje individuell bedömning kan vara betydligt svårare.

- Dels har vi en komplex lagstiftning där flera olika lagar styr, dels måste vi se till varje persons unika situation och göra ingående utredningar. Vi måste också ta hänsyn till när nya vägledande domar kommer, som styr hur lagarna i praktiken ska tolkas, förklarar Anna.

Där du känner dig trygg  

För att ansöka om stöd från kommunen kan du ringa, besöka, mejla, sms:a eller skriva till socialsekreterarna. Det kan också vara anhöriga eller andra stödfunktioner i samhället som tar kontakt med kommunen och signalerar att någon behöver hjälp. 

- Oavsett hur vi får den första kontakten, så föreslår vi att vi ska träffas för att prata lite mer. Både om personens situation och behov och så att vi kan ge information om vilken hjälp som finns att få, säger Johanna Bäckman, som handlägger stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. 

Johanna förklarar att träffen kan ske i kommunens lokaler, hemma hos den som söker eller någon annanstans där personen känner sig trygg.  

Bedöms i flera steg

För att ha rätt till stöd enligt LSS måste du tillhöra någon av tre personkretsar. Det betyder mycket förenklat att du antingen ska ha utvecklingsstörning, autism, bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller något annat varaktigt funktionshinder som gör att du behöver omfattande stöd.  

Det ska också vara så att du inte får dina stödbehov tillgodosedda på något annat sätt. 

- Först när den bedömningen är klar, kan vi gå vidare och se på vilka individuella behov just du har och därigenom om du har rätt till en viss insats, säger Anna. 

Att tillhöra någon av LSS personkretsar ger alltså ingen självklar rätt till insatser, utan det är en individuell behovsbedömning.

Din situation i fokus 

Fokus i utredningen är samtalen med den person som vill ha stöd. Det kan också behövas information och utlåtanden från andra stödfunktioner eller anhöriga som funnits nära personen.

- För att få ta del av information från  andra människor eller instanser måste vi
alltid ha samtycke från den person som söker stöd, säger Johanna. 

Samtidigt som det är nödvändigt att få tillräcklig, och ofta detaljerad information, gäller det att visa stor respekt för varje persons integritet. 

Känsliga frågor

- Det är ju A och O att få hela bilden om just din situation och dina behov. Beroende på vad det handlar om kan vi behöva ställa känsliga och intima frågor, förklarar Anna.

När det gäller till exempel personlig assistans, beviljas det stödet i timmar istället för exakt innehåll. 

- Då måste vi fråga hur ofta personen går på toaletten och exakt vilken hjälp han eller hon behöver för att göra det. Det kan kännas jobbigt att behöva beskriva sitt liv i detalj för en okänd person. Därför är vi alla noga med hur vi bemöter de sökande. Inte minst genom att i förväg förbereda dem på vad de kommer att behöva dela med sig av, berättar Johanna.

Har man dessutom till exempel en begåvningsmässig funktionsnedsättning kan ett sådant samtal kännas ännu svårare.  

- Många upplever att de blottar hela sina liv. Om man sedan då inte får stöd beviljat är det förståeligt om det känns jobbigt, inflikar Anna. 

Beslutet kan förändras 

En annan aspekt som många inte känner till är att de flesta beslut tidsbegränsas. Det görs för att personens hjälpbehov kan förändras över tid. Men också för att det kan komma nya domar i högre instanser och domstolar, som visar att kommunerna i Sverige nu ska tolka lagen på ett nytt sätt.

- Det är ju inte lätt att ta till sig. Många tycker att har man fått ett stöd så ska man få fortsätta ha det, menar Anna. 

- Samtidigt missar man ofta att det faktiskt i de flesta fall handlar om en positiv utveckling hos personen, när han eller hon inte behöver lika mycket stöd längre, poängterar hon. 

Svårt att bemöta i media 

Anna och Johanna tycker också att den vanligaste mediabilden - ofta exempel där människor är besvikna över att de inte få det stöd de ansökt om - är svår att bemöta.  

- Vi vet ju vad som ligger bakom varje enskilt fall, men vi kan inte säga något i tidningar, radio eller TV. Vi har tystnadsplikt och sekretess och kan inte lämna ut någonting kring en enskild person, säger Anna. 

- Om vi hade kunnat förklara varje bedömning med alla nyanser, tror jag att de allra flesta skulle ha förstått de motiv som ligger bakom, menar hon. 

Här kan du läsa mer om Kungsbacka kommuns stöd för dig som har ett funktionshinder