Radon

Radon är en radioaktiv gas som skadar din hälsa och kan orsaka lungcancer. Den luktar inte, syns inte och har ingen smak. Det enda sätter att upptäcka gasen är genom att mäta. Att göra en radonmätning är både relativt billigt och enkelt och något som fastighetsägare kan göra själva.

Radongasen finns naturligt i marken och kan även komma från:

  • otäta fastigheter byggda på radonförande berggrund
  • fyllnadsmaterial, som grus och sten, som används vid husbygge
  • blåbetong som byggnadsmaterial
  • dricksvatten från brunnar borrade i radonförande berggrund

Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små. Den största risken med radon i dricksvattnet anses vara risken att radon kommer ut i luften i bostaden.

De hus som har de högsta radonhalterna i inomhusluften har marken som huvudsaklig källa.

Radongashalten mäts i becquerel per kubikmeter (Bq/m³) inomhusluft. Riktvärdet för halter i bostadshus är 200 Bq/m³.

Var är riskerna störst för markradon?

Kommunen lät 1988 Sveriges geologiska undersökning, SGU, utföra en kartering av var de största riskerna finns för höga radonhalter i bostäderna. Den vanligaste orsaken till höga radonhalter är kombinationen av uranhaltig mark och genomsläppliga jordarter.

Varför finns det radon i bostäder?

Luften som finns i jorden har alltid hög radonhalt. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus, sugs radonhaltig jordluft lätt in i huset, särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund är otät. Det kan även uppstå problem om det finns byggnadsmaterial som avger radon, så kallad blåbetong.

Läs mer om hur du bygger en radonsäker grund

Vilka är gräns- och riktvärdena?

Högre radonhalt än 200 Bq/m³ i såväl befintliga som nya byggnader anses utgöra olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken och Socialstyrelsens allmänna råd om radon i inomhusluft. Med olägenhet för människors hälsa avses störningar som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfälliga.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon i inomhusluft

Dricksvatten anses otjänligt om det innehåller mer än 1 000 Bq/l och tjänligt med anmärkning om det innehåller mer än 100 Bq/l.

Hur mäter jag radon i min bostad?

Du mäter radonhalten i din bostad med spårfilm, i så kallade radondosor, som placeras i bostaden under vinterhalvåret i minst två månader, gärna tre. 

Ackrediterade mätlaboratorier

Landauer Nordic
Eurofins AB
Radonanalys GJAB

Om du bor i hyresrätt eller bostadsrätt kontaktar du din hyresvärd eller bostadsrättsförening för att ta reda på om de mätt radonhalten i fastigheten. 

Ska jag göra en radonmätning eller en blåbetongmätning?

Kommunen rekommenderar att du i första hand gör en radonmätning för att ta reda på om du har förhöjda radonhalter i inomhusluften i din bostad. Om du har ett årsmedelvärde av mer än 200 Bq radongas/m³, bör du vidta åtgärder för att minska radonhalten. I en sådan utredning kan ingå att göra en blåbetongmätning för att ta reda på om byggnadsmaterialet bidrar till de förhöjda radonhalterna. Utredningen ska även innehålla förslag på specifika åtgärder med kostnadskalkyl.

Vad är en rådgivande korttidsmätning?

Om du ska köpa eller sälja en fastighet kan det vara viktigt att snabbt få en uppfattning om radonhalten i bostaden. Du kan då göra en "rådgivande korttidsmätning" under minst sju dygn. För att göra en korttidsmätning kan du vända dig direkt till ett ackrediterat mätlaboratorium som tillhandahåller mättjänsten.

Kan jag få bidrag till radonsanering?

Nej, eftersom länsstyrelsen har slutat att ge bidrag till radonsanering 2014. Från 1 januari 2015 går det inte längre att söka bidraget.

Länsstyrelsen i Hallands län

Nationellt miljömål: God bebyggd miljö

En del i det nationella miljömålet "God bebyggd miljö" handlar om en god inomhusmiljö. När det gäller radon i bostäder är målet att radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m³ luft år 2020.