Foto: Bildarkivet.se/Justem Johnsson

Tonåringar och droger

Är du orolig för att ditt barn använder droger och behöver veta mer? Här får du svar på dina frågor och argument för att krossa myterna kring cannabis.

Attityderna till marijuana och hasch (cannabis) blir allt mer liberala. Långt ifrån alla ungdomar röker cannabis, men den användning som förekommer är något vi inte får acceptera.


Något som också blir vanligare i landet är spice, en drog som sägs ge ett väldigt starkt cannabisliknande rus. Spice kan ha en varierande sammansättning, men basen är oftast örter med tillsatta syntetiska cannabinoider.
 
Att ungdomar använder andra droger än cannabis och spice är inte lika vanligt, men kan fungera som en inkörsport till andra droger. Därför är det mycket viktigt att vi uppmärksammar cannabis- och spice-användning.

 

Åtta myter om cannabis

Cannabis är den mest använda narkotikan. Det finns fortfarande mycket okunskap om cannabisens skadeverkningar. I 8 myter om cannabis har narkotikaföreläsaren Pelle Olsson samlat de åtta vanligaste myterna om cannabis och hur vi kan svara på dem.

Vanliga frågor och svar

Vi har sammanställt frågor som föräldrar ofta undrar över kring sina barns användande av droger. 

Hur ställer man frågan om ens barn röker cannabis? 

Det viktiga är inte hur man ställer frågan utan att du vågar ställa den. Att våga prata om det är ett mycket effektivt skydd mot narkotikamissbruk.

Jag misstänker att min son har rökt cannabis. Jag har hittat cigarettpapper i fickan. Hur länge finns det kvar i kroppen så att man kan spåra det?

Om man använder cannabis regelbundet syns det i urinprov flera veckor efter sista gången det har använts. Använder man det inte regelbundet kan det försvinna på ett par dagar. Det är den aktiva ingrediensen THC som är fettlöslig som absorberas av fettvävnader (hjärnan) och kan därför stanna kvar i kroppen. 

De långsiktiga effekterna kan därför pågå länge efter användning. Någon som använder cannabis dagligen kan gå med påverkade hjärnfunktioner och förändrat mående mer eller mindre hela tiden.

Vad gör jag om jag får veta att han faktiskt har rökt cannabis?

Prata först med din son om din oro när du får veta att han rökt. Försök förstå vad det handlar om. Om dina farhågor kvarstår eller du inte får några vettiga svar så kontakta Individ & Familjeomsorg, Mottagning barn och unga, 0300-83 48 89 och gör en ansökan om att få mer hjälp och stöd i form av en samtalskontakt och eventuellt drogtester.

Att kontakta polisen kan vara ett sätt att få stöd i hur du som förälder kan gå till väga om du till exempel hittar droger hemma.

Vilka är de vanligaste tecknen på att ens barn är påverkat?

Röda och glansiga ögon, upprymdhet, muntorrhet, lätt eller svår förvirring, vimsighet. Ökat sötsug.

Kan cannabisrökning verkligen påverka minnet så att det skadar mitt barns betyg?

Det vetenskapliga underlaget visar att cannabis påverkar nästan alla delar av minnet och förmågan att lära sig under minst 1-2 dagar efter att man har rökt. Till exempel kan cannabis göra människor glömska, ge dem kortare uppmärksamhet eller göra dem sämre på att lösa problem.

Om man är 13 år och röker cannabis en, två eller tre gånger och sen slutar direkt och aldrig gör om det, kan det skada hjärnan på något vis?

Att få bestående skador på hjärnan efter att man rökt cannabis ett par gånger är högst osannolikt. Anledningen till att man som tonåring ska vara extra försiktig med både alkohol och droger är på grund av att ens hjärna inte har vuxit klart än, vilket gör att den är mycket mer ömtålig än en färdigväxt hjärna.

Är cannabis beroendeframkallande?

Början man använda drogen under tonåren är risken en på sex att bli beroende. Det innebär att man har utvecklat en tolerans för drogen så att man måste öka dosen för att få samma effekt. Det betyder också att man kan känna sig tvingad att ta drogen trots att man ser vilka skador den förorsakar i livet och eftersom man får abstinenssymtom om man slutar.

Vilka abstinenssymtom är vanliga om man slutar röka?

Retlighet, sömnlöshet, ångest, mardrömmar, vrede, känslomässig instabilitet, huvudvärk, depression och minskad aptit.

Vilka tecken finns på ett långvarigt cannabismissbruk?

När en person är beroende av cannabis eller en annan drog uppträder ihållande förändringar över tid i personligheten. Det kan vara ett försämrat minne, svårigheter att planera, minskad kontroll och omdöme eller sämre kommunikationsförmåga. Magsmärtor och snuva är vanliga fysiska symtom.   

Personen kan sluta bry sig om sådant som tidigare var roligt och viktigt. Personen kan upplevas som tillbakadragen, hemlighetsfull och deprimerad.  

Vad är spice och är det lika farligt som cannabis?

Spice är en syntetisk drog som ska efterlikna cannabis och började säljas via nätet från Asien. Idag gör vissa ungdomar sin egen spice och den kan innehålla olika grader av styrka och substanser. Den  är därmed farligare och mer beroendeframkallande. Det finns väldigt lite forskning kring skadeverkningarna av spice och vad som sker på lång sikt. Det har visat sig bland spicerökare att det ger skador på njurarna. Eftersom det innehåller aceton kan det försämra andningen och ge syrebrist och andstopp.  Ruset påminner om cannabis men är kortvarigare och det ökar också beroendet eftersom man behöver röka oftare för att få mer effekt.  Ungdomar har rapporterat att de mår sämre dagen efter och har fått fler psykotiska upplevelser.

Råd till föräldrar

PRATA med barnen och ungdomarna om droger. Var påläst och skaffa information så att du vet vad du talar om så du kan sticka hål på myterna samt hjälpa barnen att förstå farorna.

Ta upp en sak i taget, delge information och låt sedan barnen ställa frågor eller uttrycka sin mening utan att kritisera. 

Försök att inte överreagera utan tala lugnt och sansat och försök att undvika skrämselpropaganda. Tonåringar har svårt att ta till sig detta och ser sig som odödliga.

De flesta som prövar droger blir inte beroende. Det betyder inte att det är okej att använda droger. Många tonåringar säger faktiskt nej till droger.

Kontakta Vändpunkten

Telefon: 0300-83 47 42, 0300-83 42 21, 0300-83 39 41, 0300-83 39 62
individ.familjeomsorg@kungsbacka.se