Frågor och svar

Här kan du hitta svaren på några av de vanligaste frågorna vi får angående maten i skolor och förskolor.

Recept och meny

Varför får vi fullkornsmakaroner och inte vanliga makaroner?

Fullkornspasta är mer fiberrik och innehåller mer långsamma kolhydrater vilket innebär att du håller dig mättare under en längre tid. Vill ni hellre ha vanlig vit pasta så ta upp det önskemålet i skolans matråd.

Vi vill ha fler grönsakssorter!

Om ni vill ha mer variation på salladsbuffén så ta gärna upp det på matrådsträffen med köket. Inför mötet så är det bra om ni tar fram några förslag på vad ni önskar er för slags sorter.

Varför har vi inte bubbelvatten?

Det kräver en extra installation och anslutning av kolsyrepatroner till dricksvattnet och innebär dels en extra kostnad och att det är möjligt att genomföra praktiskt. Ta upp frågan på ditt matråd eller hör med er rektor om kostnaden för detta.

Varför är pannkakorna så knapriga i kanten?

Det beror nog på att dessa har legat lite lång tid på varmhållning och därför torkat ut vid kanterna.

Varför serveras det så mycket korv?

I enlighet med livsmedelsverkets rekommendationer skall vissa produkter serveras i med en viss frekvens för att elevernas näringsintag skall tillgodoses. Dessa frekvenser kan man läsa mer om i Livsmedelsverkets råd: ”Bra mat i skolan” och ”Bra mat i förskolan”.

Måltidsutbud

Kan man få en önskematlista?

Jovisst kan ni det. Ta upp era önskemål på matrådsträffen med kökschefen eller arbetsledaren i köket så kan ni tillsammans komma överens om en önskevecka eller särskilda önskedagar under terminen.

Varför kan det inte komma fler nya rätter på matsedeln?

De två föregående åren har vi haft många nya rätter på matsedeln men matråden tyckte att det var för mycket nyheter. Man ville hellre ha tillbaka de rätter som hade serverats innan. Numera försöker vi laga nya rätter som alternativ på varje skola för att testa och se om eleverna tycker om det. Är det en tillräckligt populär maträtt så kan vi sätta in den på alla skolors terminsmatsedel.

Varför serveras det ej Pizza?

Vi kan göra det ibland på en del ställen när vi inte har lika många elever som vanligt. Att laga pizza till många samtidigt kräver många ugnar och plåtar och det tar också lång tid att göra. Men det händer som sagt ibland att vi lagar det till något extra tillfälle om vi har möjlighet att göra det på varje skola.

Vi vill ha mer lax!

Det är en av de populäraste maträtterna som serveras men också den allra dyraste. Det går åt cirka 2,5 ton lax till Kungsbackas skolor, förskolor och äldreboenden. Vi tycker det är lite extra lyxigt att kunna servera färsk lax till alla men då kan vi bara ha det en gång per termin.

Varför involveras inte eleverna mer när matsedeln ska skrivas?

Det är meningen att matråden ska få vara med från varje skola och att vi ska fortsätta med skolmatsdagar. Vi kommer också att fråga eleverna via t ex enkäter.

Planerar man skolmaten så att den ger långsamma kolhydrater?

Om man tar av alla komponenter vi serverar, kött/kyckling/fisk/korv, grönsaker, bröd, potatis, ris eller pasta, får man både långsamma och snabba kolhydrater i rätt mängder.

Etik och hållbar miljö

Kan vi ha mer svenskt kött i maten?

Helt kött kommer oftast från Tyskland. Kycklingen är från Sverige. Köttfärsen vi använder är svensk men kan också vara importerad. Enligt EU-regler och upphandlingslagen får vi inte ställa kravet att köttet ska vara svensk när vi köper in det. Man får inte, enligt denna lagstiftning, missgynna andra producenter inom EU genom att ställa det kravet.

För miljöns skull är det bra att handla närodlat, men vi kan inte göra det varken till skolrestaurangen eller hemkunskapslektionerna på grund av e-handel. Varför?

Det är inte e-handeln i sig som är problemet. Det finns en lag som heter Lagen om offentlig upphandling (LOU). Det är en lag inom EU som ska medföra en fri konkurrens. Då får inte t ex närhet till företag vara en konkurrensfördel. I samband med att vi upphandlar livsmedel kan vi alltså inte fråga specifikt efter en vara som är närproducerad eller svensk. Alla kommuner arbetar med hur lagen ska kunna tolkas så att vi kan köpa livsmedel så nära som möjligt utan att bryta mot LOU.

Varför får vi inte ekologisk mat i skolrestaurangen?

Det som serveras är bland annat mjölk, fil, yoghurt och bananer samt MSC-märkt fisk och vissa andra huvudkomponenter. I kommunen har vi ett mål att 25 procent av livsmedlen som serveras ska vara ekologiska.

Specialkoster och säker mat

Kan vi få grönsakerna var för sig i salladsbuffén och inte så mycket ihopblandat?

Det handlar också om att hålla kostnaderna för salladsbuffén på en lagom nivå. Tomater och gurka är generellt sett dyra grönsaker som många vill ha mycket av och då har vi blandat det med vanlig sallad. Ni skulle kunna komma överens med köket om att testa med servering av grönsakerna för sig under ett tag och se hur mycket som går åt av varje. Ta upp frågan i ditt matråd!

Varför görs det inte mer mat från "scratch"?

Av terminsmatsedelns alla maträtter lagar vi ca 82% från grunden (scratsch). Vi köper in färdiga köttbullar, pannbiffar, pannkakor, blodpudding och potatisbullar eftersom vi inte har möjlighet och tid att göra detta för egen hand till så många elever samtidigt.

Är det inte bättre om maten lagas på varje skola istället för att den lagas på vissa, skickas vidare och sedan blir uppvärmd?

Det är en ekonomisk fråga. Om vi skulle laga maten på varje skola skulle kostnaderna för skolmaten öka. Varje skola kokar sin egen potatis/pasta/ris, gör sitt eget potatismos och bereder alla grönsaker och sallader till salladsbuffén.

Varför blandar man i så mycket i grytorna?

Vi serverar både grytor med blandningar och grytor med bara sås och kött. Det är olika tycke och smak. Men det är många som gillar att se vad maten innehåller och att vi serverar produkterna var för sig.

Vart ska jag vända mig om jag vill veta vad maten innehåller?

Du ska prata med personalen i köket på sin skola.

Lagar ni all maten grunden eller är det mycket halvfabrikat? Om nej varför?

De flesta rätter som tillagas gör vi själva från grunden med råvaror. Men vissa rätter som fiskpinnar, köttbullar mm måste de köpa färdiga.

Näringsriktighet

Varför kan vi inte få juice till maten?

Kungsbacka kommun har beslutat att vi ska följa livsmedelsverkets rekommendationer för bra mat i skolan. Det innebär att vi serverar lättmjölk eller vatten till maten. Politikerna har också särskilt beslutat att det ska finnas fetare mjölk (3%) som alternativ. Juice bör inte serveras som dryck i skolan eftersom det innehåller socker och man ska enligt riktlinjerna försöka minska intaget av socker bland barn och ungdomar.

Styrning och organisation

Hur många portioner lagar ni varje dag?

Serviceområde Måltider tillagar ca: 16500 måltider varje dag. Där utöver producerar vi frukost, mellanmål och middag samt specialkoster och förpackad mat till distribution.

Vilka lagar ni mat till?

Serviceområde Måltider lagar mat till ca: 113 olika enheter, i kommunen, Förskolor, Skolor, Skolbarnomsorgen, Gymnasium och Äldreomsorgen samt på Stadshuscafeterian.

Hur tillagar ni maten?

Vi har två metoder att tillaga maten, traditionell varmberedning av maten med servering vid samma tillfälle och varmberedning i ett Cook ´n chill-system där maten tillagas och kyls ner för distribution och senare uppvärmning och servering.

Vilka är det som tillagar maten?

I Serviceområde Måltider är vi över 300 anställda som arbetar i antingen tillagningskök eller mottagningskök samt centralt administrativt.

Vilka mål har ni?

Vi jobbar utefter kommunens och Servicenämndens ställda mål och direktiv med en så kallad genomförandeplan och gentemot våra kunder och gästers ställda krav.