”Vi vill möta anhöriga så tidigt som möjligt”

I Sverige finns cirka 1,3 miljoner anhöriga och många har en tuff situation med att stötta någon som exempelvis har en sjukdom eller en funktionsnedsättning. I Kungsbacka kommun finns flera personer som arbetar med att vara ett stöd för anhöriga.

En cancersjukdom, ett barn med funktionsnedsättning eller en familjemedlem vars drickande går ut över familjen. Det är alla exempel på situationer där det inte bara finns drabbade utan även anhöriga. I Sverige säger man att cirka 1,3 miljoner människor är anhöriga, vilket betyder att många av oss själva är eller har någon som är anhörig i vår närhet. Som anhörig kan du till exempel vara make, maka, partner, sambo, förälder, barn, barnbarn, syskon, vän eller granne.

Många är anhöriga

-  En anhörig är någon som hjälper och stödjer en närstående som har svårt att klara vardagen på grund av fysisk eller psykisk sjukdom, ålder, funktionsnedsättning, neuropsykiatrisk svårighet, missbruk eller beroendeproblem. Det behöver inte finnas några blodsband och man behöver inte bo ihop, säger Marianne Andersson, anhörigstödjare.

I Kungsbacka kommun finns flera typer av anhörigstöd, beroende på problematik.

-  När vi möter anhöriga så pratar vi bland annat om hur man kan ta hand om sig själv i en svår situation, hur man kan motivera och vara ett stöd för sin anhörig att söka och ta emot hjälp,    säger Johanna Michaelsson, familjebehandlare på Vändpunkten.

Rädd för katastrof

Det handlar också om att hjälpa anhöriga att lära sig sätta gränser.

-  Om till exempel min man dricker så är det inte jag som hans fru som ska ringa chefen och säga att han inte kommer för att han åt dåliga räkor igår. Anhöriga behöver stöd i att låta den närstående ta eget ansvar och därmed konsekvenserna av sin beroendeproblematik men ofta är man ju rädd för att det ska bli en katastrof, att polisen ska komma eller att hen ska bli av med jobbet. Då kan vi stötta i att hitta verktygen för att sätta gränser, säger Susanne Oleander, familjebehandlare på Vändpunkten

Mycket av arbetet innebär individuella samtal men det finns också gruppsamtal, där personer med liknande problematik kan träffas och utbyta erfarenheter.

- Till exempel anordnar vi regelbundet gruppträffar för vuxna barn till föräldrar som har en demenssjukdom. Det finns olika typer av anhörigstöd beroende vem man är anhörig till men också i vilken fas som anhörigskapet är i, om det är kris eller en mer vardag, säger Bodil Herfors, anhörigstödjare.

Olika faser i livet

De som arbetar med anhörigstöd upplever att det tuffaste med arbetet är när det finns barn som far illa eller där det finns en oro för att våld. Glädjen i arbetet är att få vara en del i människors förändring och att få träffa fantastiska människor.

- Jag träffar ofta föräldrar till barn med psykisk ohälsa, neuropsykiatrisk svårighet eller funktionsnedsättning. Behovet av stöd och hjälp som anhörig varierar över tid när man har barn, det går i olika faser beroende på var man är i livet, säger Boel Forsberg, anhörigkonsulent.

Påverkar vardagen

Första veckan i oktober är det nationella anhörigveckan, med syfte att uppmärksamma anhöriga.  Mer än hälften av all vård och omsorg i hemmet utförs av anhöriga. Risken för ohälsa och försämrad livskvalitet ökar i relation till omfattningen av den omsorg som ges. Samtidigt tycker de flesta anhöriga också att det känns bra att ge omsorg. Det visar en undersökning från Socialstyrelsen. Men att söka stöd för sin situation som anhörig är fortfarande kopplat till mycket skam och skuld, även om anhöriga blivit mycket mer uppmärksammade i samhällsdebatten och media de senaste åren. Uppmaningen till anhöriga är att ta kontakt så tidigt så möjligt.

-  Det behöver inte vara någon stor problematik, men det kan påverkar relationen och vardagslivet. Det räcker för att ta kontakt med oss, säger Susanne Oleander.