Arkitektur, hushöjder och upplåtelseformer

Byggnadskaraktär och arkitektur

Många Åsa-bor har reagerat på de illustrationer som tillhörde utställningsförslaget för Åsa centrum. Illustrationerna beskrivs som alltför stadslika, förortsaktiga, strikt nyfunkis med ett fult, fyrkantigt, trist och hårt uttryck. Paralleller har dragits till 60-70-tals-arkitektur.

"Åsa är ingen stad och ska inte ge det intrycket enligt min mening, den föreslagna planen är för mycket åt det hållet enligt min mening."
"De gamla stationsbyggnaderna passar kanske inte in i den nya arkitekturen och borde rivas."
"Åsa är idag en salig blandning av byggstilar, material och uttryck. Om syftet är att skapa en mer enhetlig stil i samhället är det en positiv tanke. Dock är stilen som ni har valt mer passande till en förort till Stockholm än ett samhälle vid havet. Kanske tänka om här?"
"Skippa alla glasfasader. Både fult och ger ett hårt uttyck. Inte ens Hovås centrum har det."

Ett stort antal synpunkter berör hur man vill att nya byggnader ska gestaltas för att anpassas till Åsas karaktär. Huvudsakligen förordas en äldre eller gammaldags stil. För goda exempel har man hänvisat till gamla gästgiveriet i Åsa, Marstrand, sekelskiftesbebyggelse med snickarglädje, småhus, Åsa hembageri, Fiskebäckskil, en amerikansk mainstreet och de gamla stationsbyggnaderna i Åsa. Det har även kommit in förslag på att kommunen ska ställa krav om att all nybyggnation ska vara ekologisk och energismart samt att fasader ska varieras med hjälp av indrag. Några tycker att byggnaderna runt ICA-torget och längs restauranggatan är fina som dom är. Det finns även önskemål om att äldre bebyggelse ska bevaras eller rustas upp.

"Åsa är ett kustsamhälle och man ska bygga anpassade byggnader efter detta och ABSOLUT INGEN MODERN STADSARKITEKTUR. Förslag: T ex. ta en titt på Marstrands bebyggelse, äldre som nybyggt; Sekelskiftes utseende med snickarglädje!"
"Design/ utseende på byggnader runt centrum bör efterlikna småhus med mysiga kvartersbutiker och kvalitet på varor/ utbud. Bra dock att de fräschas upp och får ett enhetligt uttryck."
"Vi kunde låta oss inspireras av en amerikansk main street när vi ska planera Åsa centrum. Precis som i Åsa är det på en main street så att den kommersiella handeln är uppbyggd kring en lång gata. Dessutom är dessa gator ofta trafikerade och det blir ändå en trevlig "köpgata"."
"Bevara/rusta upp äldre byggnader där det går, riv varsamt!"
"Generellt: att man bevarar befintlig äldre bebyggelse, äldre vägsträckningar, hagmarker, ängar osv. och inte bygger bort det unika med Åsa."

Det har inkommit synpunkter på det gestaltningsarbetet i den fortsatta planeringsprocessen. Arkitekttävlingar, gestaltningsprogram och mer invånardialog om torget önskas.

Kommentar

Syftet med utställningens illustrationer var att ge en uppfattning om hur nybyggnation, till viss del på obebyggd mark, och med olika höjder skulle påverka intrycket av orten och de offentliga platserna. Syftet med illustrationerna var inte att föreslå en viss typ av arkitektur och det var därför som fasaderna i illustrationerna saknade detaljer. I så tidiga skedena som detta är det de större strukturerna och kopplingarna som är i fokus. Ställningstaganden när det gäller detaljer såsom fasadmaterial, utformning av tak och fönster tas huvudsakligen i mycket senare skeden.

Kommunen kan inte gå in på någon annans fastighet för att riva eller bygga nytt. Däremot kan kommunen genom detaljplan skapa och förtydliga rättigheter för fastighetsägarna. Kommunen har begränsad möjlighet att påverka hur de privata fastigheterna utformar sina hus.

Enligt plan- och bygglagen 2 kapitlet 6 § ska kommunen vid planläggning och i bygglovärenden se till att bebyggelsen utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Åsa centrum har en brokig samling byggnadsstilar huvudsakligen från cirka 1940-talet och framåt med tonvikt på de senaste årtiondena. Då det finns många olika typer av byggnadsstilar är det svårt för kommunen att hitta juridiskt stöd för att ställa krav på privata fastighetsägare om att exempelvis bara ett fasadmaterial eller fasaduttryck får användas vid nybyggnation.

Där kommunen äger marken finns det större möjligheter att ställa krav på exempelvis utformning av husen. Kommunen äger banvallen och parkeringen utanför ICA i Åsa centrum.

Önskemål om arkitekttävlingar och gestaltningsprogram övervägs i senare skeden av planeringsprocessen. Formell invånardialog kommer att genomföras i samband med programsamrådet och detaljplanesamråd.

Byggnadshöjder

Många har yttrat sig om höjder på byggnaderna i Åsa centrum. Flera av de som lämnat synpunkter tycker att det kan vara lämpligt att bygga mer än tre våningar i Åsa centrum. Detta framförallt på de platser där det passar att ha verksamheter i bottenvåningarna, vid bensinstationen, vid ICA, vid restaurangstråket, öster om restaurangstråket och på banvallen. Byggnadsvolymerna har föreslagits vara stegvis högre.

"Byggnationen kan variera mellan 3-6 våningar där det passar med verksamheter i markplan och bostäder i övriga plan"
"Det är bara bra om det byggs 6 våningar högt och man får ekonomi i det, men 10-20 våningar är för högt."
"Det har tidigare funnits ett semesterhem/hotell som var högre än dagens Åsa-skala (typ +3 våningar) i närheten av Åsa hembageri."
"Vill kunna se ut över havet och Vita Sand när man sitter på restaurangerna på restauranggatan."

En stor majoritet av de som har yttrat sig om byggnadshöjder vill att höjden ska begränsas till maximalt en-tre våningar. De huvudsakliga argumenten som framförts för att inte bygga högre handlar om att man vill bevara Åsas karaktär och landskapsbild, undvika att byggnader upplevs som barriärer, undvika ökad skuggning av offentliga platser och befintliga bostäder samt för att undvika att befintliga bostäder förlorar sin utsikt.

"Maximalt 2-våningshus i Åsa. Speciellt i "centrum-delarna". Gärna med affärer i bottenvåningen!"
"Inga höga hus. Bygg hellre tätare mellan husen (högst två våningar + vind) med smala gator. Exempel på detta finns i Eksjö och Visby."
"Inga höga hus längs Varbergsvägen. Det skapar en barriär mot havet som är en viktig del av Åsas själ."
"Att planera för höga byggnader i en liten by som Åsa är helt förkastligt och skulle förstöra känslan och landskapsbilden helt och hållet. Håll byggnaderna till två våningar. Om det krävs tre våningar för att få ekonomi så gör en trappning så att övre våningen är indragen några meter (t ex med en takterrass) så att inte fasaden känns så hög."
"Högst 1 våning på banvallen så att man inte skymmer utsikten för nuvarande bebyggelse."
"Tycker husen vid Varbergsvägen där det idag är thairestaurang och glasskafe inte skall byggas så högt. Blir för mycket skugga på östsidan om man skall göra mysiga sittplatser utmed gångbanan."
"Restaurangstråket: max 2 1/2 våningar i likhet med närliggande Bohuset. Det blir också en anpassning till befintliga intilliggande bostadshusen åt söder samt bageriet åt norr som har 1 1/2 till 2 plan. På motsatta sidan Varbergsvägen placeras hus med max 3 våningar."
"En arkitektoniskt och skalmässigt sammanhållen centrumbebyggelse med väl fungerande central mötesplats är något att se fram emot."

Kommentar

Syftet med förslaget om sex våningar på flera ställen i Åsa centrum har i första hand varit att utmana och skapa diskussion. Samtidigt är det ett faktum att många vill bo i Åsa och ska tillräckligt många lägenheter skapas måste byggherrarna få bygga högre på några ställen. Vill vi skapa ett livfullt centrum året runt med ett varierat utbud av verksamheter är det en stor fördel om fler kan bo i centrum.

De referensexempel som åsabor skickat in under utställningsperioden har hjälpt till att ge en uppfattning om vilken bild Åsaborna har av orten samt hur man vill att utveckling ska se ut. Dessa exempel kommer dock från städer av en helt annan årgång och med en helt annan historia än Åsa. Tvåvåningsbyggnaderna i trä i gamla stan i Eksjö är uppförda på 1600-1700-talet. I Visby finns ett flertal fyravåningshus i den gamla stadskärnan.

I Åsa centrum finns det en-tvåvåningsvillor med mycket varierande byggnadshöjder och flerbostadshus i tre våningar.

Hustyp och upplåtelseform

Många ville se att det byggs fler hyresrätter som passar för både för unga och gamla så att rotationen på bostadsmarknaden fungerar. Man menar att seniorboenden behövs för att människor ska kunna bo kvar i Åsa. Det inkom dock synpunkter på att Åsa var fel plats att satsa på för ungdomslägenheter. Det uttrycktes även en oro för att lägenheterna skulle bli för dyra.

"Mest hyresrätter, så unga och gamla kan bo kvar."
"Efterfrågan på seniorboende kommer troligtvis öka, många behöver annat boende vid försäljning av hus i närområdet."
"Behovet av bostadsrättslägenheter är stort."

Kombinationen verksamheter och bostäder fick ett blandat mottagande. Det inkom synpunkter på att blandningen var väldigt viktig medan andra menade att kombinationen, åtminstone vid restaurangstråket var en dålig idé. Det inkom även synpunkter på att kombinera verksamheter och bostäder vid bensinstationen.

"Ingen vill bo över restauranger, för mkt musik och liv."

Det kom in önskemål och förslag om att bygga suterränghus i banvallsslänten, bygga kollektivhus samt kedjehus.

"Hyresrätter, om det skall byggas större bostadshus gör dem till kollektivhus, utnyttjar ytan bra. Mindre lägenheter o större gemensamma ytor."
"Släpp fram t.ex. privata näringsidkare som kan tänka sig att bygga i kedjehusform tillsammans med andra som vill bo och arbeta i samma fastighet, näringslokal i suterrängplan, bostad ovanpå (på så sätt byggdes ju små samhällen upp förr)."

Kommentar

Kategoriboende, så som seniorboende och ungdomslägenheter, begränsar målgruppen och flexibiliteten i användandet. Bostäder för alla, inklusive ungdomar och äldre, är mycket viktigt och i ortens centrala delar bör lägenheter som kan användas för alla åldrar finnas. Att skapa lägenheter i Åsa skulle öka möjligheten för invånarna att bo kvar i orten hela livet. Det skulle dessutom skapa en större koncentration av människor på gångavstånd till ortens butiker och restauranger.

Upplåtelseform, såsom hyresrätt och bostadsrätt, kan kommunen främst påverka där kommunen äger marken. Kommunen brukar rekommendera att åtminstone en del av bostäderna upplåts som hyresrätt.

I de kommande detaljplanerna kommer det troligtvis inte finnas krav på att verksamheter ska etableras i bottenvåningen, men det kan däremot vara lämpligt att ställa krav på en högre våningshöjd i bottenvåningen så att det finns möjlighet för en verksamhet att flytta in när behovet finns.