November - tumlare

Phocoena phocoena

Tumlare är Sveriges enda valart. Det händer titt som tätt att andra valar syns vid vår kust, men då handlar det om tillfälliga besök av till exempel knölval, späckhuggare och vitnosdelfiner.

Utseende

Tumlaren är liten, knubbig och kortnosad, den har en kort triangulär ryggfena. Ett vuxet djur blir 1,5-1,9 m lång och uppnår en vikt på 50-70 kg. Den påminner en del om delfiner, men delfiner har en spetsigare nos och en högre, mera bakåtböjd ryggfena. Liksom alla valarter så är tumlaren inte en fisk utan ett däggdjur, vilket bland annat innebär att den måste gå upp till ytan för att hämta luft. En tumlare är uppe vid ytan för att andas ganska så ofta, men kan även göra längre dyk på fem till sex minuter.

Gör klickljud för att orientera sig

Tumlarens huvudsakliga föda är små fiskar så som skarpsill och sill. För att hitta sitt byte och för att orientera sig så använder tumlaren sig av ekolodljud. Tumlaren skickar ut högfrekventa klickljud och tar emot ekot från dessa ljud för att bilda sig en uppfattning om omgivningen och bytesdjurens rörelse. Troligen så använder sig tumlarna även av klickljuden för att kommunicera sinsemellan.

Parning och livslängd

I svenska vatten så sker parningen under högsommaren och ungefär elva månader senare så föds kalven. Kalven dias i nio månader, men börjar även äta fast föda efter halva den tiden. Tumlarna blir sällan äldre än tolv år, men det finns individer som har blivit så gamla som 15 år.

Beståndet störst på västkusten

Antalet tumlare i svenska vatten har minskat kraftigt de senaste 100 åren. Allvarligast är det i Östersjön där antalet individer idag är väldigt få, troligen färre än 100 individer. På västkusten är populationerna betydligt livskraftigare och även om arten har minskat kraftigt i antal även här så räknar man i alla fall dem i tusental, 1994 så fanns det 9 000 individer. Anledningen till att tumlarna har minskat så i antal är troligen flera.

  • Utfiskningen av sillbestånden på 1960- och 1970-talet begränsade tumlarnas födotillgång.
  • Även om tumlaren är fredad sedan 1973 så fångas många av misstag som bifångst. Om en tumlare fastnar i garnen eller hamnar i trålen så dröjer det inte länge innan de drunknar. De flesta av djuren som fastnar i fiskeredskapen är en till två år gamla.
  • Miljögifter av olika slag hotar framförallt Östersjöns tumlare.
  • Fritidsverksamheter utmed kusterna kan även det ha en negativ inverkan på tumlarna bland annat eftersom fritidsbåtstrafiken är som störst under kalvningstiden.

Mer forskning behövs

Kunskapen om tumlarnas biologi och ekologi är tyvärr ganska så bristfällig. Mer forskning måste till för att säkerställa artens överlevnad på lång sikt. Det pågår bland annat försök med att sätta ut akustiska alarm, så kallade pingers, på garnen för att minska bifångsten av tumlare.

valar.se kan man hjälpa forskarna genom att rapportera in sina observationer av valar, där finns även information om hur man ska gå till väga om man stöter på en död val.