Ordlista samhällsbyggnad

Vi arbetar löpande med att göra texter tydliga för dig som läsare. Men ibland är det svårt att förstå ändå och då kan ordlistan vara till hjälp. Saknar du någon förklaring får du gärna tipsa oss i formuläret nedan.

Allmän platsmark

Torg, gator och parker som tillhör alla är exempel på allmän platsmark. Där krävs det tillstånd från kommunen för att till exempel anordna ett evenemang eller sätta upp en byggnadsställning.

Antagande

Den del av processen när en detaljplan godkänns kallas för antagande. Beslut fattas av byggnadsnämnd eller kommunstyrelsen.

Avstyckning

När ett markområde avskiljs från en fastighet och bildar en ny egen fastighet kallas det för avstyckning.

Byggherre

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten kallas för byggherre. Det kan vara en privatperson, ett företag, en fastighetsägare, en bostadsrätt, en kommun eller annan myndighet.

Detaljplan

Detaljplan är ett dokument som talar om hur ett begränsat område får bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Naturupplevelser, pollinering och naturlig vattenreglering är några exempel.

Exploatör

Den som ansvarar för att utveckla (exploatera) mark eller fastighet, vanligen byggherre eller fastighetsägare.

Exploateringsavtal

Avtal mellan kommun och exploatör/fastighetsägare om genomförande av en detaljplan på mark som inte ägs av kommunen. Regler i Plan- och bygglagen styr hur avtalet får utformas. Avtalet gäller åtgärder som är nödvändiga för planens genomförande och som står i rimligt förhållande till byggherrens nytta av planen.

Fördjupad översiktsplan

En översiktsplan visar hur kommunen anser att mark- och vattentillgångar bör användas, utvecklas och bevaras på kort och lång sikt. I en tätort kan planen vara mer detaljerad och kallas då för en fördjupad översiktsplan.

Genomförandeavtal

Avtal mellan kommun och exploatör/fastighetsägare om genomförande av en detaljplan på mark som ägs av kommunen och säljs till exploatör. Större avtalsfrihet än vid exploateringsavtal.

Granskning

Innan kommunen kan fatta beslut om antagande av en detaljplan ska planförslaget göras tillgängligt för granskning. Under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.

Grundkarta

Grundkartan innehåller information om fastighetsförhållandena med gränser och byggnader och den övriga information om planområdet som har betydelse för hur detaljplanen utformas och genomförs.

Infrastruktur

Infrastruktur är den grundläggande strukturen som säkrar funktioner i samhället. Framförallt avses system för transport av personer, varor och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. Rör och ledningar är exempel på teknisk infrastruktur.

Laga kraft

Laga kraft är en juridisk term som innebär att en dom eller ett beslut av en domstol eller en myndighet inte längre kan överklagas. En detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet att anta planen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

Markanvisning

En markanvisning innebär en rätt för en intressent att under en viss tid och på givna villkor få förhandla med staden om förutsättningarna för att genomföra bostadsbebyggelse inom visst markområde som kommunen äger.

Markanvisningstävling

När kommunen önskar uppfylla särskilda idéer om utformning eller användning kan tävling tillämpas. Vid tävling sker prissättning genom fast pris till bedömt marknadsvärde alternativt tomträttsupplåtelse.

Planbesked

Besked om kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat. Ansökan om planbesked kan komma både från privatpersoner som från byggherrar och exploatörer.

Planbeskrivning

Planbeskrivningen är ett dokument som anger syftet med detaljplanen och förklarar innehållet för att detaljplanen ska kunna förstås och genomföras. Av planbeskrivningen ska framgå bland annat de konsekvenser som genomförandet av detaljplanen medför för sakägare, andra berörda och miljön.

Plankostnadsavtal

Det avtal som skrivs mellan kommun och exploatör gällande omfattning och kostnad inför uppstart av arbete med att ta fram ny detaljplan.

Planprocess

Planprocess är det som sker när kommunen tar fram planprogram och detaljplaner som styr hur mark och vatten får användas och hur bebyggelse får se ut.

Planprogram

Ett dokument där kommunen kan ange mål och utgångspunkter för planarbetet. Program kan upprättas för ett större område, till exempel en stadsdel, eller som underlag för flera framtida detaljplaner inom området

Sakägare

Sakägare är i juridik en person eller ett företag som är berörd av en särskild fråga som är föremål för prövning i domstol eller av myndighet.

Samhällsbyggnad

Samhällsbyggande innefattar planering, byggande och förvaltning av städer, bebyggelse, infrastruktur, byggnader, anläggningar samt kultur- och naturmiljö för att uppnå ökad ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Samråd

Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs.

Upplåtelseform

Beskrivning av hur en bostad eller lokal får förfogas över, exempelvis hyresrätt eller bostadsrätt.

Överklagan

Efter att en detaljplan har blivit antagen kan den överklagas till mark- och miljödomstolen senast tre veckor efter att justerat protokoll från beslutande nämnd har offentliggjorts. För att ha rätt att överklaga ska man vara sakägare och ha yttrat sig skriftligt under samråd eller granskning och där inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Översiktsplan

Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring som visar hur kommunen anser att mark- och vattentillgångar bör användas, utvecklas och bevaras på kort och lång sikt. Varje kommun ska ha en översiktsplan som ska ge vägledning för beslut inom samhällsplanering och har en central roll i kommunernas arbete att formulera strategier för en långsiktigt hållbar utveckling.

 

Förkortningar

 AD = Arbetsdomstol

AU = Arbetsutskott

BN = Byggnadsnämnden

BNAU = Byggnadsnämndens arbetsutskott

BNO = Byggnadsnämndens ordförande

DP = Detaljplan

FL = Förvaltningslagen

FR = Fastighetsregister

FR = Förvaltningsrätten

GIS = Geografiskt informationssystem

HD = Högsta domstolen

HF = Högsta förvaltningsdomstol

HR = Hovrätten

KBA = Kungsbacka

KF = Kommunfullmäktige

KL = Kommunallagen

KR = Kammarrätten

KS = Kommunstyrelsen

KSAU = Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSF = Kommunstyrelsens förvaltning

LS = Länsstyrelsen

LOU = Lagen om offentlig upphandling

MD = Marknadsdomstol

MKB = Miljökonsekvensbeskrivning

MMD = Mark- och miljödomstolen

MMÖD = Mark- och miljööverdomstolen

NVDB = Nationell vägdatabas

OSL = Offentlighets- och sekretesslagen

PBL = Plan- och bygglagen

PR = Planprogram

SKL = Sveriges Kommuner och Landsting

TR = Tingsrätten

ÖP = Översiktsplan

 

Läs mer

Mer information om samhällsbyggnad finns på bland annat Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Boverket - https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/

SKL - https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur.6.html

Tipsa oss om ord