Adressättning

Varje entré till bostadshus och fritidshus ska ha en adress. Även samlingslokaler och de byggnader som har någon form av verksamhet ska ha adresser.

Adresserna är av typen belägenhetsadresser. De beskriver läget för en bestämd plats och är i regel knutna till en byggnad eller entré och består av ett gatu- eller vägnamn och adressnummer.

När adressen är registrerad går den automatiskt till posten som beslutar om postnummer och postort.Därefter kan den även användas som postadress.

Alla använder samma adress

Adressen som kommunen bestämmer är den som används av räddningstjänst, polis, ambulans och taxi samt av de boende och av besökare. Genom att alla använder samma adress minskar risken för missförstånd. I de flesta fall är adressen även postadress.

Alla adresser blir registrerade i Lantmäteriets fastighetsregister. Härifrån kan aktörer köpa uppgifter så att adresserna blir sökbara i GPS:er. Det är därför viktigt att registrera adresser så fort som möjligt till exempel vid avstyckning eller nybyggnation.

Adressnumrering

Inom tätbebyggt område sätts adressnummer med jämna nummer på höger sida och ojämna på vänster sida. Skulle det behövas en ny adress mellan två nummer använder man bokstäver.

På landsbygden med glesare bebyggelse används en numrering, som med sista siffran avrundad talar om hur långt det är ifrån vägens början. Även här är det jämna nummer på höger sida och ojämna på vänster sida.

Byggnadsnämnden bestämmer namnen

Byggnadsnämnden beslutar om namn på gator, vägar, torg, parker och broar samt kvartersnamn. Kartavdelningen på Byggnadsförvaltningen tar fram vägnamnsförslag tillsammans med berörda. Efter remiss till hembygdsgille, post och räddningstjänst lämnas förslagen till byggnadsnämnden för antagande.

Det blir aktuellt med nya vägnamn vid nybyggnation av större område eller om det inte finns lediga adressnummer.