Planprocessen

Här sammanfattar vi hur kommunen jobbar i planprocessen med att ta fram planprogram och detaljplaner. Detaljplaner kan vi ta fram på olika sätt men vanligast är det så kallade standardförfarande och utökat förfarande. Vilket sätt vi väljer beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är.
  • Planbesked - det startar med en idé

    Om du vill bygga något som kräver en ny detaljplan eller ändringar i en befintlig detaljplan börjar du med att ansöka om planbesked. Kommunen tar ut en avgift för att handlägga ett planbesked samt för att upprätta en ny detaljplan. Nästa steg är att vi tar fram ett planprogram eller en detaljplan. Vilket det blir beror på hur omfattande den nya planen är.

  • Planprogram - vi utreder om platsen är lämplig

    För att underlätta planarbetet kan kommunen börja planarbetet med ett så kallat planprogram. Ett planprogram beskriver bland annat hur mycket som är lämpligt att bygga i ett område och hur trafiken ska komma till området. Ofta behövs planprogram när ny mark ska planeras och i många fall gör vi en miljöutredning samtidigt.

    Om vi gör ett program får allmänheten, myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i ett programsamråd. I programmet sätter vi upp utgångspunkter och mål för detaljplanen.

    I arbetet med planprogram ingår följande steg:

    - Samråd
    - Godkännande

  • Detaljplan - styr områdets utformning

    När kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden har fattat beslut om att en plats är lämplig för ett visst ändamål får samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan. I arbetet med detaljplanen ingår att reglera och fastställa en lämplig användning. Exempelvis kan detaljplanen reglera höjd på byggnader, vägar, utformning samt hur området bör användas.

    I arbetet med detaljplan ingår följande steg: 

    - Samråd
    - Granskning
    - Detaljplanen antas
    - Laga kraft

    Läs mer om de olika stegen här nedan. 

  • Samråd - du kan tycka till

    I samrådet får du möjlighet att lämna synpunkter. När kommunen har tagit fram ett planförslag får fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter. Detta kallas samråd.

    Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Det är därför också vanligt att vi ordnar ett samrådsmöte för att berätta om förslaget. Om du har synpunkter på förslaget till en detaljplan ska du lämna dem i skriftlig form.

  • Granskning - du kan tycka till igen

    Efter eventuella ändringar ställs planförslaget ut för granskning. Under granskningen kan du se om dina synpunkter vid samrådet har blivit tillgodosedda. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter.

  • Detaljplanen antas - den får ett politiskt beslut

    När granskningstiden har gått ut kan kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden besluta om att anta detaljplanen. När detaljplanen är antagen ska kommunen meddela berörda och anslå beslutet på vår anslagstavla.

    I samband med att en större detaljplan blir antagen, antas oftast även ett exploateringsavtal där genomförandet av planen säkras.

  • Laga kraft - planen börjar gälla

    Tre veckor efter det att en detaljplan antagits och beslutet satts upp på kommunens anslagstavla, vinner den laga kraft om den inte överklagats. Du kan bara överklaga detaljplanen om du lämnat synpunkter under antingen samrådet eller granskningen. Mark- och miljödomstolen utreder om du som överklagat har rätt att göra det samt om planen uppfyller kriterierna för att bli godkänd.

    När beslutsprotokollet med antagande justerats skickar vi en överklagandehänvisning till de sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. I hänvisningen talar vi om hur ett överklagande går till.