Vi arbetar löpande med att göra texter tydliga för dig som läsare. Men ibland är det svårt att förstå ändå och då kan ordlistan vara till hjälp. Saknar du någon förklaring får du gärna tipsa oss i formuläret nedan.
Allmän platsmark
Torg, gator och parker som tillhör alla är exempel på allmän platsmark. Där krävs det tillstånd från kommunen för att till exempel anordna ett evenemang eller sätta upp en byggnadsställning.
Antagande
Den del av processen när en detaljplan godkänns kallas för antagande. Beslut fattas av byggnadsnämnd eller kommunstyrelsen.
Avstyckning
När ett markområde avskiljs från en fastighet och bildar en ny egen fastighet kallas det för avstyckning.
Byggherre
Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten kallas för byggherre. Det kan vara en privatperson, ett företag, en fastighetsägare, en bostadsrätt, en kommun eller annan myndighet.
Detaljplan
Detaljplan är ett dokument som talar om hur ett begränsat område får bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas.
Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Naturupplevelser, pollinering och naturlig vattenreglering är några exempel.
Exploatör
Den som ansvarar för att utveckla (exploatera) mark eller fastighet, vanligen byggherre eller fastighetsägare.
Exploateringsavtal
Avtal mellan kommun och exploatör/fastighetsägare om genomförande av en detaljplan på mark som inte ägs av kommunen. Regler i Plan- och bygglagen styr hur avtalet får utformas. Avtalet gäller åtgärder som är nödvändiga för planens genomförande och som står i rimligt förhållande till byggherrens nytta av planen.
Fördjupad översiktsplan
En översiktsplan visar hur kommunen anser att mark- och vattentillgångar bör användas, utvecklas och bevaras på kort och lång sikt. I en tätort kan planen vara mer detaljerad och kallas då för en fördjupad översiktsplan.
Genomförandeavtal
Avtal mellan kommun och exploatör/fastighetsägare om genomförande av en detaljplan på mark som ägs av kommunen och säljs till exploatör. Större avtalsfrihet än vid exploateringsavtal.
Granskning
Innan kommunen kan fatta beslut om antagande av en detaljplan ska planförslaget göras tillgängligt för granskning. Under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.
Grundkarta
Grundkartan innehåller information om fastighetsförhållandena med gränser och byggnader och den övriga information om planområdet som har betydelse för hur detaljplanen utformas och genomförs.
Infrastruktur
Infrastruktur är den grundläggande strukturen som säkrar funktioner i samhället. Framförallt avses system för transport av personer, varor och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. Rör och ledningar är exempel på teknisk infrastruktur.
Laga kraft
Laga kraft är en juridisk term som innebär att en dom eller ett beslut av en domstol eller en myndighet inte längre kan överklagas. En detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet att anta planen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.
Markanvisning
En markanvisning innebär en rätt för en intressent att under en viss tid och på givna villkor få förhandla med staden om förutsättningarna för att genomföra bostadsbebyggelse inom visst markområde som kommunen äger.
Markanvisningstävling
När kommunen önskar uppfylla särskilda idéer om utformning eller användning kan tävling tillämpas. Vid tävling sker prissättning genom fast pris till bedömt marknadsvärde alternativt tomträttsupplåtelse.
Planbesked
Besked om kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat. Ansökan om planbesked kan komma både från privatpersoner som från byggherrar och exploatörer.
Planbeskrivning
Planbeskrivningen är ett dokument som anger syftet med detaljplanen och förklarar innehållet för att detaljplanen ska kunna förstås och genomföras. Av planbeskrivningen ska framgå bland annat de konsekvenser som genomförandet av detaljplanen medför för sakägare, andra berörda och miljön.
Plankostnadsavtal
Det avtal som skrivs mellan kommun och exploatör gällande omfattning och kostnad inför uppstart av arbete med att ta fram ny detaljplan.
Planprocess
Planprocess är det som sker när kommunen tar fram planprogram och detaljplaner som styr hur mark och vatten får användas och hur bebyggelse får se ut.
Planprogram
Ett dokument där kommunen kan ange mål och utgångspunkter för planarbetet. Program kan upprättas för ett större område, till exempel en stadsdel, eller som underlag för flera framtida detaljplaner inom området
Sakägare
Sakägare är i juridik en person eller ett företag som är berörd av en särskild fråga som är föremål för prövning i domstol eller av myndighet.
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggande innefattar planering, byggande och förvaltning av städer, bebyggelse, infrastruktur, byggnader, anläggningar samt kultur- och naturmiljö för att uppnå ökad ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Samråd
Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs.
Upplåtelseform
Beskrivning av hur en bostad eller lokal får förfogas över, exempelvis hyresrätt eller bostadsrätt.
Överklagan
Efter att en detaljplan har blivit antagen kan den överklagas till mark- och miljödomstolen senast tre veckor efter att justerat protokoll från beslutande nämnd har offentliggjorts. För att ha rätt att överklaga ska man vara sakägare och ha yttrat sig skriftligt under samråd eller granskning och där inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Översiktsplan
Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring som visar hur kommunen anser att mark- och vattentillgångar bör användas, utvecklas och bevaras på kort och lång sikt. Varje kommun ska ha en översiktsplan som ska ge vägledning för beslut inom samhällsplanering och har en central roll i kommunernas arbete att formulera strategier för en långsiktigt hållbar utveckling.
Förkortningar
AD = Arbetsdomstol
AU = Arbetsutskott
BN = Byggnadsnämnden
BNAU = Byggnadsnämndens arbetsutskott
BNO = Byggnadsnämndens ordförande
DP = Detaljplan
FL = Förvaltningslagen
FR = Fastighetsregister
FR = Förvaltningsrätten
GIS = Geografiskt informationssystem
HD = Högsta domstolen
HF = Högsta förvaltningsdomstol
HR = Hovrätten
KBA = Kungsbacka
KF = Kommunfullmäktige
KL = Kommunallagen
KR = Kammarrätten
KS = Kommunstyrelsen
KSAU = Kommunstyrelsens arbetsutskott
KSF = Kommunstyrelsens förvaltning
LS = Länsstyrelsen
LOU = Lagen om offentlig upphandling
MD = Marknadsdomstol
MKB = Miljökonsekvensbeskrivning
MMD = Mark- och miljödomstolen
MMÖD = Mark- och miljööverdomstolen
NVDB = Nationell vägdatabas
OSL = Offentlighets- och sekretesslagen
PBL = Plan- och bygglagen
PR = Planprogram
SKL = Sveriges Kommuner och Landsting
TR = Tingsrätten
ÖP = Översiktsplan
Läs mer
Mer information om samhällsbyggnad finns på bland annat Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Boverket - PBL Kunskapsbanken
SKL - Samhällsplanering, infrastruktur
Tipsa oss om ord