På sammanträdet följer ordförande den dagordning som har skickats ut i förväg. Om det tillkommer extra ärenden, exempelvis om ordförande vill lägga till ett ärende eller en informationspunkt, så ska nämnden godkänna det.
Du som ledamot har rätt att väcka ärenden i nämnden genom att meddela din ordförande. Nämnden bestämmer därefter hur din fråga ska hanteras. Tänk på att du endast kan väcka ärenden inom nämndens ansvarsområde. Läs mer möjligheten att väcka ärenden under flikarna initiativrätt respektive motioner.
Dina möjligheter att påverka ett ärendes utgång
Om du är ledamot i nämnden eller tjänstgörande ersättare har du rätt att försöka påverka ett ärendes utgång. Det kallas att yrka. Ett yrkande är ett förslag till beslut och brukar delas upp i två grupper, formella yrkanden och materiella yrkanden.
En ersättare som inte tjänstgör har rätt att yttra sig, men får inte lägga yrkanden eller förslag och inte heller delta i beslut. En ersättare har dock rätt att få sin mening antecknad i protokollet.
Formella yrkanden
De formella yrkandena är ajournering, bordläggning, återremiss och i kommunfullmäktige även minoritetsåterremiss eller minoritetsbordläggning.
Om du yrkar på bordläggning innebär det att du föreslår att ett ärende som ska behandlas skjuts upp till nästa sammanträde. Ett beslut om bordläggning innebär att ärendet kommer vila och tas upp igen vid nästa sammanträde utan förändringar.
Om du yrkar på återremiss innebär det att du vill att ärendet skickas tillbaka till förvaltningen eller till en nämnd för vidare beredning. En återremiss måste alltid motiveras eller innehålla en förklaring av vad det är som saknas eller behöver förtydligas i beslutsunderlaget. Annars vet inte förvaltningen eller nämnden vad som ska åtgärdas.
Om du yrkar vill ha en paus i mötet yrkar du på att mötet ska ajourneras. En ajournering kan vara lång eller kort och innebära att sammanträdet tillfälligt avbryts eller att en del av sammanträdet skjuts upp.
I kommunfullmäktige kan en minoritet, minst en tredjedel av ledamöterna kräva att ett ärende bordläggs eller återremitteras. Det kallas för minoritetsåteremiss och minoritetsbordläggning. Om ett ärende tidigare bordlagts eller återemitteras på begäran av en minoritet krävs enkel majoritet för att bordlägga eller återremittera ärendet när det behandlas nästa gång.
Materiella yrkanden eller sakyrkanden
Om du yrkar bifall till ett förslag så instämmer du i det förslaget. Bifallet kan vara till såväl förvaltningens förslag som till annan ledamots förslag.
Om du yrkar avslag till ett förslag innebär det att du inte stödjer ett visst förslag från förvaltningen eller annan ledamot. Med ett rakt avslag finns det inget annat förslag, men ofta finns det ett annat förslag som du stödjer i stället.
Ett tilläggsyrkande innebär att du vill göra ett tillägg till förvaltningens eller annan ledamots förslag.
Du kan också lägga fram ett helt nytt förslag eller ändra i förvaltningens förslag.
Olika yrkanden i samma ärende
Du kan ha ett huvudyrkande och ett alternativ-/andrahandsyrkande. I så fall ska huvudyrkandet vara ett formellt yrkande och alternativ-/andrahandsyrkandet ett materiellt yrkande. Två alternativa sakyrkanden bör i princip inte tillåtas. Det bör dock accepteras i de fall yrkandena inte tar ut varandra.
Beslut
När alla yrkanden är lämnade och överläggningarna är avslutade sammanfattar ordföranden yrkandena och frågar om nämnden är redo för beslut.
Nu ska ordföranden leda nämnden fram till ett beslut. Det sker genom att ordföranden frågar nämndens ledamöter om de stödjer ett visst förslag eller inte. Alla förslag till beslut som ordföranden lägger fram måste kunna besvaras med ja eller nej av nämnden.
Om det finns många förslag till beslut så brukar ordföranden först fråga nämnden om den ordning som hen planerar att pröva förslagen kan godkännas.
Ordföranden prövar sedan eller som det brukar uttryckas, ställer proposition på respektive yrkande vilket betyder att hen föreslår respektive yrkande som förslag till beslut.
Därefter prövar ordföranden förslagen och finner ordföranden genom acklamation (majoritetsbeslut) bifall till ett av yrkandena.
Såhär kan beslutsgången gå till:
Det finns tre förslag till beslut, förvaltningens förslag, ett yrkande från ledamot A och ett yrkande från ledamot B.
Ordförande frågar då om nämnden bifaller förvaltningens förslag. De ledamöter som står bakom förvaltningens förslag svarar då ja.
Ordförande frågar nu nämnden om den bifaller ledamot A:s förslag. De som är för ledamot A:s förslag svarar ja.
Slutligen frågar ordförande om nämnden bifaller ledamot B:s förslag. De som är för ledamot B:s förslag svarar nu ja.
Ordförande avslutar nu med att konstatera vilket förslag som nämnden ställer sig bakom. I det här exemplet var det förvaltningens förslag. Även om några ledamöter uppenbarligen var för andra förslag så har nämnden beslutat med acklamation, majoritetsbeslut såvida ingen ledamot begär omröstning.
Förvaltningens förslag
|
Förvaltningens förslag
|
Ledamot A:s yrkande
|
Ledamot B:s yrkande
|
Avstå från att delta i ett beslut
Som ledamot har du rätt att avstå från att delta i ett beslut, du behöver då anmäla detta till ordföranden innan beslut i ärendet är fattat.
Rör ärendet myndighetsutövning mot enskild är du alltid skyldig att delta i beslutet. Undantagen är endast den ledamot som är jävig.
Som ordförande är du alltid skyldig att delta i beslutet om det krävs för att ärendet ska kunna avgöras, det vill säga om ordförandens utslagsröst krävs för något av förslagen ska få majoritet. Undantagen är, liksom i fallet med ledamöter, den ordförande som är jävig.
Votering/omröstning
Om du anser att det förslag som ordförande finner är nämndens beslut inte är det förslag som ska bifallas kan du som ledamot begära votering. Det innebär att du vill att nämnden röstar om vilket förslag som ska bli nämndens beslut. Begäran om votering ska göras innan ordförande, med ett klubbslag, fastställer nämndens beslut.
Som ledamot har du rätt att avstå från att delta i en omröstning, ordföranden är alltid skyldig att delta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras, alltså om det annars blir lika röstetal.
Rör ärendet myndighetsutövning mot enskild är du som ledamot skyldig att delta i omröstningen. Även vid en omröstning ska beslutsförslagen läggas fram så att du som ledamot kan rösta ja eller nej. Ordförande ska alltid tydliggöra vilket förslag som innebär ja-röst respektive nej-röst. Eftersom det innebär att bara två förslag kan ställas mot varande i en omröstning behövs flera omröstningar i det fall det finns fler än två förslag till beslut.
Finns det fler än två förslag till beslut bestämmer ordföranden vilket förslag som är huvudförslag. Huvudförslaget är vanligtvis det förslag som ordföranden stödjer. För att det ska vara möjligt att rösta ja eller nej till ett förslag behöver nämnden genomföra två omröstningar. En om vilket av de två förslagen som ska ställas mot huvudförslaget och en där det avgörs vilket förslag som nämnder beslutar att gå vidare med.
Exempel på omröstning
I detta exempel är förvaltningens förslag huvudförslag. Ordföranden har redan konstaterat att nämnden beslutade enligt det förslaget, men eftersom en ledamot var oenig om utgången prövas förslagen nu genom att ledamöterna i tur och ordning röstar på det förslag som de förordar.
Ordförande ställer nu först ledamot A:s förslag mot ledamot B:s för att nämnden ska få rösta om vilket förslag som ska ställas mot förvaltningens förslag i huvudomröstningen.
Ledamot A:s yrkande
|
Ledamot A:s yrkande
|
Ledamot B:s yrkande
|
I exemplet får Ledamot A:s förslag flest röster och ska ställas mot förvaltningens förslag i huvudomröstningen.
I huvudomröstningen får förvaltningens förslag flest röster.
Förvaltningens förslag
|
Förvaltningens förslag
|
Ledamot A:s yrkande
|
Reservation
Om du har deltagit i ett beslut, och beslutet inte är det som du hoppats på, oavsett om du yrkat på något annat eller inte, kan du reservera dig mot beslutet. Reservationen kan vara muntlig eller skriftlig och ska anmälas innan sammanträdet avslutas.
Vanligast är att en ledamot reserverar sig till förmån för eget yrkande. En skriftlig reservation ska lämnas till sekreteraren senast vid tidpunkten för justering.
En reservation innebär att ledamoten tar avstånd från det beslut som är fattat.
Protokollsanteckning
Du kan oavsett om du är ledamot eller ersättare be om att få med en anteckning i protokollet om du vill få din åsikt i ett beslut antecknad till protokollet utan att ta avstånd från beslutet.
Du har däremot ingen rätt att lämna en protokollsanteckning utan det ska godkännas av ordföranden eller på begäran av nämnden. Protokollsanteckningar bör inlämnas skriftligen.