Foto: Arkiv

Din hemberedskap vid samhällsstörningar

Vid en samhällskris kommer hjälpen att först gå till dem som bäst behöver den. De flesta måste vara beredda på att klara sig själva en tid. Kommunen ansvarar bland annat för att äldreomsorg, vattenförsörjning och skola fungerar även vid en samhällsstörning. Du som privatperson har också ansvar. Viktigast är att ha vatten, mat, värme och möjligheter till kommunikation; det vill säga att kunna ta del av information från myndigheter och medier.
  • Vatten

    +

    Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Med några dunkar, en vanlig frys och möjlighet att koka ditt vatten kommer du långt. Om vattnet inte fungerar eller det uppstår vattenbrist kan kommunen till exempel ställa ut vattentankar där du kan fylla dina vattendunkar. 

    Läs mer under checklista för vatten.

  • Värme

    +

    Det behöver inte vara så kallt för att du snabbt ska bli nedkyld. Då blir din rörelse- och tankeförmåga sämre. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning av ditt hem och ha saker hemma som kan underlätta. Bra att ha är bland annat gasolvärmare med bränsle, varma och oömma kläder, gärna i ull, och täta fönster och dörrar så att du sparar värme.

    Läs mer under checklista för värme.

  • Mat

    +

    Om du är frisk kan kroppen egentligen klara sig länge utan mat, men din mentala förmåga försämras snabbt om du inte äter. Du både tänker sämre och mår sämre. Se därför till att du har något att äta! 

    Om mataffärerna inte får sina leveranser, tar maten på hyllorna snabbt slut. Ha därför gärna ett matförråd som är avsett för krishändelse. Ha också ett campingkök eller liknande så du kan värma mat utan el.

    Vid ett elavbrott kan du inte heller betala med kort i affären - tänk på att ha kontanter.

    Läs mer under checklista för mat.

  • Kommunikation

    +

    Vid en större olycka eller en kris behöver du få veta vad som händer, hur du själv ska agera och vad ansvariga myndigheter gör. Du kan också behöva komma i kontakt med dina anhöriga. 

    Bra att ha är en radio som går på batteri, papperslista med telefonnummer till anhöriga och powerbank till telefonen. Kom också ihåg att det går att lyssna på radion i bilen.

    Läs mer under checklista för kommunikation.

Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som orsakat den. Fundera över hur du och personer i din närhet kan klara en situation där samhällets normala service inte fungerar som vanligt. 

DinSakerhet.se, som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kan du lära dig mer om hemberedskap.

Vanliga frågor vid händelse av samhällsstörning

  • Kriskommunikation

    +

    Jag hör inte VMA-tutan, hur ska jag veta att något har hänt?

    Larmet via tutor finns bara i tätorter. Viktiga meddelanden fås via TV eller radio. Blåljusmyndigheter som polis och räddningstjänst har också möjlighet att åka runt med högtalarbilar, men även detta är ju en lösning i städer. Den lokala P4-kanalen är viktig, se till att du har en batteridriven radio så att du även kan ta del av samhällsviktig information vid elavbrott. Krisinformation-appen och Sveriges Radios app är bra komplement, med påslagna pushnotiser får man dessa meddelanden. 

    Var kan jag hitta information om krisen?

    På www.kungsbacka.se kommer Kungsbacka kommun fortlöpande att ge uppdateringar om krisen. Vi samarbetar med räddningsledare och andra myndigheter för att ha en enad bild om situationen och vilka åtgärder som ska vidtas. Kan även kompletteras med information via www.krisinformation.se, via upplysningsnumret 113 13, Kungsbacka Direkt eller lokal media. 

    Vilka kanaler använder kommunen i huvudsak för att kommunicera?

    Kungsbacka.se är den främsta kommunikationskanalen både externt och internt, om elen fungerar. Kommunens Facebooksida används både för att informera och svara på frågor. 

    Var får jag information om krisen om det ej finns ström?

    Se till att ha en radio som fungerar även utan ström så att du kan lyssna på din lokala P4-kanal. Vid behov finns personal från Kungsbacka kommun vid olycksplatser, uppsamlingsplatser och mottagningsstationer. Dessa bär västar med texten Kungsbacka kommun och har särskilda informationskyltar.

    På vilka fysiska platser informerar kommunen?

    I Kungsbacka är den centrala samlingspunkten Kungsbacka Stadshus. Därtill upprättar vi samlingsplatser för att kunna ge information vid den skola som ligger mest centralt på respektive ort. Björkris: Björkrisskolan. Tölö och Hede: Hedeskolan. Kolla: Kollaskolan. Kullavik: Kullaviksskolan. Särö: Säröskolan. Vallda: Toråsskolan. Onsala: Kapareskolan. Älvsåker: Älvsåkersskolan. Fjärås: Smedingeskolan. Gällinge och Idala: Gällingeskolan. Åsa: Åsaskolan. Frillesås: Frillesåsskolan. 

    Var får jag information om när strömmen kommer tillbaka?

    Frågor om elnät och strömförsörjning ställer du till din elleverantör.

    Hur informerar kommunen vid en kris? Kan jag ringa till kommunen för information och råd?

    I första hand informerar Kungsbacka kommun via www.kungbacka.se och via kundcentret Kungsbacka direkt 0300-83 40 00. Vid behov öppnar vi vår upplysningscentral med telefonnummer 0300-83 50 00, e-postadress krisinfo@kungsbacka.se. 

    Kan kommunen ge information och råd om krisberedskap? 

    På www.DinSäkerhet.se finns goda och praktiska råd på flera språk om hur vi skyddar oss och våra anhöriga i olika situationer. Sidan drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kommunens roll är att stötta MSB i arbetet med att nå ut till invånarna med denna information, men inte att själva besitta detaljkunskap om hemberedskap.

    Vilken frekvens har min lokala P4-kanal?

    SR P4 Halland har 101,3 MHz, SR P4 Göteborg har 101,9 MHz. Samtliga radiofrekvenser hittar du i Teracoms frekvenstabell.

  • Dricksvatten

    +

    Hur vet jag om jag kan dricka vattnet?

    Information om att dricksvattnet är otjänligt eller på annat sätt påverkat kommuniceras via Kommunens hemsida, via Blue Idea (för de som har tackat ja till mobilinfo) och via radio och TV. Se till att ha en batteridriven radio hemma så att du kan ta del av samhällsviktig information via Sveriges Radio P4, även om strömmen går.

    Vad händer om jag inte kan dricka vattnet?

    Om vattnet inte går att dricka kommer Kungsbacka kommun informera om vad du kan göra och hänvisa till platser där vatten kan hämtas. Se till att ha en batteridriven radio hemma så att du kan ta del av samhällsviktig information via Sveriges Radio P4, även om strömmen går.

    Vad gör jag om det inte kommer vatten ut kranen?

    Gå in på www.kungsbacka.se för att se om vi är medvetna om avbrottet, det syns då med en röd ruta överst på startsidan. Ring i annat fall och anmäl till 0300-70880 som är Kungsbacka kommuns larmnummer. Om du känner till att du har en vattenstation i ditt närområde, ta med dig dunkar och se om du kan få vatten från den under tiden. Du kan hämta vatten här. Vid planerade avbrott kan vi ofta se till att man fortfarande har möjlighet att hämta vatten vid stationerna. Se gärna till att alltid ha extra vatten hemma.

    Om min brunn sinar på grund av långvarig torka, vad gör jag då?

    Att ha egen brunn innebär eget ansvar. Om många i samma område har problem kan kommunal hjälp eventuellt sättas in.  

    Jag har lantbruk med många djur, vad gör jag om vattnet försvinner?

    Kommunen har inget ansvar om du har egen brunn, men vi försöker naturligtvis hjälpa till så gott det går.

    Vad gör Kungsbacka kommun om vattnet försvinner ur kranen?

    Vi har en god beredskap i vattenfrågan. Kungsbacka kommun har sitt ledningsnät sammankopplat med Göteborg, Mölndal och Varberg som kan stötta och förse oss med reservvatten vid behov. Det finns ett antal vattenstationer runt om i Kungsbacka kommun där man kan hämta vatten redan idag. Dessa vattenstationer är inte klassade som reservvatten utan ger möjlighet att hämta vatten i egna kärl. Om du tillfälligt inte har vatten i din kran kan det vara en god idé att ta sig till din närmaste vattenstation för att se om det finns vatten att tappa upp där. Vid ett längre oplanerat avbrott kör vi ut vattentankar med reservvatten så snabbt vi kan, men det innebär en hel del logistik och kan ta några timmar.  

  • Tillgång till mat

    +

    Har kommunen mat på lager för de som bor i kommunen?

    Nej. Tillgång till mat är en del av beredskapen och du som medborgare bör därför ha tillräckligt med mat hemma för att du och din familj ska klara dig i minst 72 timmar.

    Hur får jag tag på mat om jag inte kan handla i affären?

    Du har själv ansvar för att ha mat så du klarar dig minst 72 timmar. Tänk därför efter hur du kan förbereda dig, läs mer under checklistan om mat!

  • Renhållning

    +

    Vad gör jag med soporna om ingen hämtar dem, men tanke på smittspridning och råttor?

    Det finns inte så mycket att göra för dig som invånare. Lägg soporna i sopkärlet som vanligt så kommer vår entreprenör att göra allt som är möjligt för att minska skadeeffekterna. Läs mer om hur du hanterar ditt matavfall vid varmt väder.

     

     

  • Transport och arbete

    +

    Ska jag åka till jobbet?

    Ja, om inget annat talar emot det. Håll dig informerad och hör med din chef.

    Hur transporterar jag mig vid brist på drivmedel?

    Det är upp till var och en att hitta en lösning för att transportera sig. Det är en del av hemberedskapen.

    Hur gör anställda som bor utanför cykelavstånd om tåg och bussar är inställda?

    Hur varje person väljer att ta sig till arbetet är upp till den enskilde.

  • Skola och Äldreomsorg

    +

    Kan barnen gå till skolan?

    Ja, målsättningen är att barnen ska kunna gå till skolan men det beror helt och hållet på typen av kris. 

    Hur vet jag vart mitt barn är om en kris händer under skoltid?

    Fråga skolans expedition, de kommer att veta det.

    Finns det mat till de äldre vid en samhällskris?

    Ja, och om det är nödvändigt kommer det att ske omprioriteringar i verksamheten så att vi i första hand levererar mat till denna grupp.

  • Skyddsrum

    +

    Var finns skyddsrum?

    Skyddsrum finns i huvudsak i tätorter. Hitta ditt närmaste skyddsrum i Kungsbacka via MSB:s kartportal. Att känna till ditt närmsta skyddsrum är en del av hemberedskapen. Alla skyddsrum har skyddsrumsskylt på husfasaden. Lär dig mer om skyddsrum på Dinsäkerhet.se.

    Vem ska bege sig vart?

    Du tar dig till det skyddsrum som är närmast. Kunskap om vart ingår i hemberedskapen.

    Vem ansvarar för att iordningställa skyddsrummen?

    Det är respektive fastighetsägare som har underhållsansvaret för skyddsrum. Om en skyddsrumskontroll visar på brister blir ägaren ålagd att åtgärda dessa. Iordningställandet får ta max 2 dygn.

    Hur många skyddsrum finns det?

    Det finns cirka 65 000 skyddsrum i Sverige med plats för 7 miljoner människor. Antalet skyddsrum och fördelningen av dessa anpassas efter gällande hotbild.

    Vem beslutar om evakuering?

    Räddningsjänst, Polis och Länsstyrelsen kan fatta beslut om evakuering. Information om evakuering kommer från myndigheter via VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Lyssna på Sveriges Radio P4.

    Finns det planer på att färdigställa fler?

    Eventuell nyproduktion av skyddsrum utgår från bedömd hotbild samt regeringens och riksdagens inriktning för skyddsrumsverksamheten. MSB har nyligen fått i uppgift att utreda behovet av befolkningsskydd. I den utredningen är skyddsrum en del tillsammans med frågor om tillgång till skyddsmasker, filter och mycket annat.

  • Krigsplacering

    +

    Vad innebär det att vara krigsplacerad?

    Att vara krigsplacerad innebär att en person är ålagd att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. Läs mer om höjd beredskap och krigsplacering på Dinsäkerhet.se.

    Hur ska arbetstagaren få veta att den är krigsplacerad?

    Arbetstagaren ska få ett skriftligt besked om detta från sin arbetsgivare. Det kan också vara lämpligt att arbetsgivaren informerar om arbetet på intranätet eller motsvarande i förväg. Läs mer om höjd beredskap och krigsplacering på Dinsäkerhet.se..

    Vad händer när båda vuxna i en familj med barn blir krigsplacerade? Kan båda behöva arbeta? Vad händer då med barnen? 

    Utgångspunkten är att krigsplacerade föräldrar/vårdnadshavare ska tjänstgöra och att barnomsorg ska skötas av förskola/skola även vid höjd beredskap. I familjer med två vuxna som båda är krigsplacerade är det den förälder som har arbetsuppgifter och kompetens som kan anses som mest viktiga för totalförsvaret som ska arbeta i den mån barnomsorgen inte kan ordnas. Läs mer om höjd beredskap och krigsplacering på Dinsäkerhet.se.

  • Den lokala riskbilden

    +

    Hur ser den lokala hot-och riskbilden ut här i Kungsbacka?

    Vi bor nära ett kärnkraftverk, vi bor nära ett hav och vi har flera åar som rinner igenom kommunen. Här finns även Europavägar, riksväg och järnväg där farligt gods transporteras. Det är framförallt det vi tar höjd för. Vi jobbar löpande och strukturerat med den lokala riskbilden bland annat genom vår återkommande Risk- och Sårbarhetsanalys (RSA). Riskbilden med Ringhals kärnkraftverk är oförändrat, vi följer de föreskrifter som MSB och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ger ut samt har en kontinuerlig utveckling av säkerheten. När det gäller riskbilden kring att bo nära vatten och ha tungt trafikerade vägar med farligt gods är det områden som vi systematiskt arbetar med.

    Finns det förberedelser som är specifika för Kungsbackaborna kring hur man kan förbereda sig för olika händelser?

    Ja, Ringhalsberedskapen är specifik för boende i Kungsbackas södra delar. Länsstyrelsen skickar ut jodtabletter till personer som bor inom den inre zonen, hit räknas Frillesås och Åsa. Boende inom den inre zonen har även särskilda RDS-mottagare som startar och Sveriges Radio P4 läser ett meddelande. För mer information kring kärnkraftsberedskap ring Länsstyrelsen Halland på tel. 010-224 30 00.

    Hur kan jag som privatperson hälpa till?

    Genom att ha en god egen beredskap. Men också att engagera dig i frivilligrörelsen.  Mer information om de frivilligorganisationer som finns hittar du på krisinfo.se

    Vem bestämmer i kommunen om det skulle bli kris eller krig?

    Det gör kommunstyrelsen. Enligt lagen om extraordinära händelser (LEH) kan delar av kommunstyrelsen vid en extraordinär händelse gå in och bilda en krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden får mer långtgående befogenheter att fatta beslut över förvaltningsnämnder.

  • Riskkommunikation

    +

    Vad är riskkomunikation?

    Kortfattat innebär riskkommunikation att hjälpa människor att öka deras förståelse för händelser som skulle kunna inträffa. En god riskkommunikation i kommunen är byggd på: kända risker och hot som finns i närområdet, vad riskerna och hoten kan få för konsekvenser för individen och samhället, hur privatpersoner, ansvariga myndigheter och andra aktörer kan förbereda sig för att minimera konsekvenserna av en samhällskris.

    Varför är det viktigt att informera om lokala risker?

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vet från egna undersökningar att människors vill ha och behöver få lokalt utformad information. Det är rimligt att alla människor ges möjlighet att ta ansvar och fatta välgrundade beslut om sitt eget agerande utifrån sina egna förutsättningar. Kunskap om hur den egna kommunen påverkas vid olika händelser och hur jag som invånare kan förbereda mig är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar och bidra till hanteringen av en händelse. I Kungsbacka arbetar vi kontinuerligt med frågan och använder exempelvis årets Krisberedskapsvecka för att verkligen sätta fokus på frågan tillsammans med våra invånare.

    Är det risk att människor blir uppskrämda av dessa budskap?

    MSB fick redan inför Krisberedskapsveckan 2017 frågor om det inte fanns risk för att vi skrämmer människor. De har gjort ett flertal olika utvärderingar och uppföljningar av kampanjeffekten och har inte mött något som tyder på att den skapade överdriven rädsla eller oro. Tystnad är inget alternativ. Det skapar oro och misstänksamhet. Många människor har i dag en hyfsad bild av rådande världsläge och då är det viktigt att visa att ansvariga myndigheter tar sitt ansvar för att öka kunskapen om hur Sverige förhåller sig till detta och hur privatpersoner kan bli delaktiga i vår gemensamma säkerhet och beredskap.

    Vad har människor för ansvar för att förbereda sig inför kriser?

    Alla människor har ett primärt ansvar för att skydda sitt eget liv och sin egendom. Det gäller även vid en samhällskris. Men det myndigheterna behöver ge privatpersoner verktyg för att de ska kunna ta sitt ansvar, exempelvis användbar information med konkreta råd och tips på hur människor kan förbereda sig och agera om något händer. Människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga utgör grunden i krisberedskapen.

    Vad händer efter 72 timmar/en vecka?

    Det vet vi inte. Situationen efter de första dygnen vid en samhällskris kommer att se olika ut beroende på vad det är som har hänt och hur omfattande krisen är. Vi kommer inte kunna ge några garantier för när krisen är över eller när hjälpen kommer. Oavsett kris, behöver var och en av oss fundera på hur vi klarar behovet av vatten, mat, värme och kommunikation utan samhällets stöd en tid. Är du förberedd kan du agera och hjälpa andra. Samhällets hjälp går först till den som behöver den bäst.